Inatt drömde jag (bland annat) att jag försökte laga en kedja genom att knyta knutar på den. Jag tänkte att den skulle bli starkare om jag gjorde så. Istället gick den bara sönder mer och mer, fast den gick aldrig sönder helt.
När jag vaknade var jag bara tvungen att kolla upp vad det betydde: "En kedja står för enhet, kommunikation, äktenskap, men också fångenskap. Eftersom kedjan på samma gång symboliserar frihet och ofrihet kan den i drömmen vara en påminnelse om att man faktiskt har ett val. Det man upplever som frihet kan i själva verket innebära ett tvång och vice versa. Kedjans länkar är känslor, tankar, idéer, moral och olika sociala attribut. Om en länk i kedjan är svag visar det på tvivel eller oro för att den inte ska hålla. Kanske är det att föredra att den brister." - Drömmar A-Ö av Maria Ulander.
Jag tänker att jag oroar mig för framtiden. Oro inför att inte komma in på någon skola och sedan sitta här. Fast. Jag drömde även att några personer jag såg upp till vände mig ryggen. Jag tänker att det symboliserar en trygghet som snart kommer att försvinna. Det kan hända att jag saknar dem också...
Idag mår jag så himla bra! Jag mår så bra att jag kände att jag ville sminka mig. Sjukt va?... det är inte någonting jag brukar vara sugen på. Men ibland så. Nu ska jag snart iväg på konsert i de geer-hallen!
Igår tog jag kontakt med en av mina gamla treor på facebook (sjukt bra grej de där). Jag frågade lite om hur det är att söka och sådant. Och under tiden hon berättade så var det som att fler och fler stenar föll från mitt bröst. Jag behöver inte alls veta VILKEN skola jag vill gå på nu, jag behöver inte alls vara en stjärna på att dansa. Det de främst tittar på är personlighet och glöden i att vilja lära sig. Jag hoppas de tror på mig bara!
Nu är jag tillbaka hem från Polen. Jag kan bara säga att allt det som sägs om Polen stämmer. he he... Jag berättar mer efter att jag berättat för mina vänner.
Jag vaknade tidigt idag. Klockan åtta. Men det är inte så konstigt, jag gick och lade mig vid tolv. Jag drömde att jag fyllde i ansökningarna till skolorna som jag ska söka. Det är ju ganska sjukt egentligen, de fyller upp nästan alla mina tankar. Det knäppa är att jag reagerar så himla konstigt när jag tänker på det. Jag är ganska rädd för det där nya livet, allt ansvar. Å andra sidan vill jag växa upp och bli min framtid. Samtidigt har jag världens separationsångest till mamma, klassen och staden. På grund av allt detta så skjuter jag upp att skriva i ansökningarna, för det är ganska jobbigt att tänka på framtiden.
Egentligen borde jag göra det snabbt och få det överstökat, men så fungerar inte min hjärna. Jag vill ju kunna granska vad jag har skrivit också, det är ju min framtid vi pratar om. Tänk om jag har skrivit fel, tänk om jag GÖR fel, eller ÅKER fel.... Jag är inte så bra på att ta saken i egna händer, men någon gång måste man ju börja. Jag börjar nu!
Idag, efter skolan, begav jag och mamma oss ut på stan för att shoppa skor till mig. Vi hade en perfekt plan. De skulle vara rejäla, låga och vara av rätt storlek. De kraven var dock ganska svåra att tillgodse. Den nästan två timmar vandringen slutade med att vi köpte ett par klackade stövlar och INGA riktiga vinterskor. Anledningen till detta var att de skor som jag ville ha inte var låga, de var även sjukt dyra. De skor som jag skulle kunna tänka mig var inte av rätt storlek. 38... vem skulle kunna ana att varje vintersko i storlek 38 var slut?
På väg hem hämtade vi paussallad, så nu är jag mätt och lycklig!
Från och med nu fastar jag. Därför sitter jag och äter vindruvor. Det är som att sluta röka, psykiskt...
Jag tror dock att jag har fått feber, ajaj... Det är dock inte så konstigt, mina skor har gått sönder och släpper in en massa iskallt vatten. *BUHU säger jag och stoppar ännu en vindruva i munnen*
Imorgon åker Mullan till USA. På måndag åker jag, Emilia och susanna till Polen. Inte lika glamoröst kanske, men det är ändå två feta resor!
May the force be with you... (har aldrig sett star wars men kände att det passade bra här)
Emilia: Har du någon dejt till alla hjärtans dag? Jag: Haha, nae.. det är ingen som vågar bjuda ut mig. Emilia: VA?! Inte ens en BLIND-DEJT?!?!?! Jag: Hahaha nae... Vem skulle fixa det? Emilia: Ee, jag ska fixa! Du vet min pojkvän känner massa fotbollsspelare. Vill du ha IFK eller ASF? (Hittade bara på det andra laget, kommer inte ihåg vad hon sade)
Just nu sitter jag hemma med naturkunskapsplugg och chips och ångrar mig lite att jag avböjde XD. Men sånt är livet!
Idag fick jag reda på att fastan börjar på onsdag. Med andra ord. Jag måste fetta NU, för snart blir det inget mer i fyrtio dagar. Detta ska jag äta idag: NYHET! Jag ska även äta upp allt godis från bion igår, och så fick jag en chokladask av mamma idag. HEHE... här snålar vi inte!
Jag drömde en dröm. Jag drömde att en person (med all rätt) talade illa om mig. Han sade att jag hade lurat honom. Jag svär att jag gjorde inte det, jag lurade mig själv. Ändå var det skönt att höra att han var arg på mig, för i verkligheten var det inte alls så. I verkligheten blev jag arg på mig själv medan han knappt blev ledsen. Jag tror jag egentligen behövde en reaktion. Då ville jag att han skulle säga vad han kände med det gjorde han inte. Därför drog jag mig undan och ville inte prata med honom. Vi gick från hundra till noll och det var mitt fel. Eller egentligen var det aldrig hundra heller, och det var också mitt fel. Jag är en sådan person. Jag håller allt inne, det är inte många som får ta del av mina tankar. Jag låter aldrig någon lära känna mig på djupet. För det finns alltid delar av mig som jag vill hålla för mig själv. Tankar, minnen och platser som bara är mina. Och kanske kommer det alltid att vara så...
Den här dagen har varit jätteflum. Det började med att jag gick till skolan och nynnade på en massa låtar som kom upp i MP3:n. Jag är säker på att folk vände sig om efter mig men jag bryr mig inte riktigt. Sen hade vi mentorstid och både jag och Eleonor kunde knappt få fram vad vi ville säga. Vi typ stalkade oss på varje stavelse. En gång blev det helt tyst i salen och jag bara kände mig tvungen till att göra något ljud, ingen fattade varför jag gjorde det förutom Eleonor som började skratta. I matsalen var det värst. Jag och Melanie började göra konstiga ljud i varandras öron och nackar. Och Damon klagade på att vi var så konstiga. Fast sen blev hela bordet typ lite konstigt. Under håltimman satt jag och Melanie och flummade med elevrumsgitarren. Spelade improviserade nyskapande låtar, fast tillslut tog Alfred över som spelade lite klassisk lägereldsmusik.
Nu är jag supertrött. äter tacos, ska äta glass och munkar sedan. Sen så köpte jag hem lita marabou helnöt också. MUMS!
Ja jusste, när min faster var på besök så berättade hon att jag har ärvt min pappas såkallade: pussläppar. Jag har alltså sådana läppar som folk vill pussa. Men jag vet inte riktigt...
Jag har precis ätit varmt och tagit ett varmt bad för när jag kom hem var jag genomblöt och frusen. Heiborn och Friden bestämde sig nämligen för att starta ett snökrig utanför kristina. Först var det de två mot mig, men efter ett tag fick jag över Heiborn på min sida. Taktisk som jag är... Jag menar, jag har absolut inte kroppsstyrkan, länden eller vikten till att brotta ner en kille i snön, ännu mindre två. Så jag anspelade lite på min hjälplösa kvinnlighet. Det brukar faktiskt räcka med att skrika: "Hjäääääälp miiiig!" så kommer någon stark man till undsättning. Nu ska jag dricka saft!
Jag hade lektion med Martin Perk förut. Han fick höra lite av vad jag kan. Han kan inte förstå att jag inte har visat det förut. Jag VET ju att jag kan, det är bara det att jag skäms för att visa det. På samma sätt skäms jag över vilka skolor jag vill söka, eller för mina drömmar jag har. Det är ju så sjukt onödigt, för varför skämmas för någonting man brinner för?
Nej, från och med nu är det JAG som litar på min förmåga.
Idag vaknade jag med världens huvudvärk. När jag gick till skolan kom en massa låtar i MP3:n som påminde om personer jag var förälskad i när jag gick i ettan. Tänk om, började jag tänka. Sen tänkte jag: Jag är ensam och Ingen tycker om mig... Sen hade vi religion, och svenskaprov som gick åt skogen för att jag inte hade tid för att skriva allt jag kunde så jag stressade sönder slutet.
Sen kom ljuset. Melanie och Jag ska fira alla hjärtans dag med att se Valentine's day på bio. Två singeltjejer (en utdöende art?) som ser på romantisk komedi, kan det bli bättre? Sen var det dans med Marie (YES) som avslutades med Massage. UNDERBART!
Igår somnade jag direkt när jag kom hem. Steg upp vid tolv idag. Åt frukost. Lade mig i sängen. Såg klart paradise hotel på tv6-play. Grämde mig lite över att Jackie vann... Gladde mig åt att Patrik vann...
Nu har jag precis kommit hem från kyrkan. Jag har ätit en snickers.
"Jag vill växa och växa och gro!" Det har ju börjat, jag vet. Och man längtar alltid till framtiden. Men nu är jag bara trött på att vara FAST. Jag vill flyga. "nå till en stjärna någonstans". BORT. Eller inte bort, utan DIT! Jag vill nå DIT, jag SKA nå DIT! Snart...
Jag har precis kommit hem från dagens föreställningar. Idag var nog den både BÄSTA och SÄMSTA dagen. Dagen började med att Dirigenten inte kom, han var fast på tåget och hann inte till första föreställningen. Istället fick David S hoppa in som ersättare och detta gjorde att vi fick ta bort ett av styckena i föreställningen. Hela klassen blev sjukt opepp och gjorde därför den SÄMSTA föreställningen någonsin. Tråkigt nog var våra ettor, Film&Musik-gymnasiet och Folkbladet där och såg föreställningen för första gången. Däremot gick vår ANDRA föreställning SUPERBRA! Antagligen var det för att dirigenten kom och vi kände oss mer taggade för att göra detta BRA! Det blev bra, och efter detta fortsatte det bara... Idag blev alltså en BRA dag trots en dålig början.
Men sånt är livet!
NYHET!
