Det ringde precis på hemtelefonen. Det var en kvinna som gjorde SIFO-undersökning angående Radiolyssnande. Hon frågade om jag ville vara med. Visst sade jag och svarade glatt på frågorna. "Varför var hon så glad?" kanske du undrar nu. Joo.. det beror på att ju längre tid undersökningen tog desto längre tid slapp jag plugga GEMU.
Även fast GEMU är ganska kul nu i trean så är det ändå liite ångest över det fortfarande. Nu har jag skrivit blogg om det också, nu finns det verkligen ingen ursäkt längre. GEMU, here I come...
Jag fick precis för mig att börja sticka. Varför? Jag har INGEN ANING! Jag tyckte att det lät mysigt att sitta framför TV:n och sticka lite såhär i höstmörkret. Jag gick in i vårt förråd/garderob och hittade lite garn och några stickor. Sen kom jag på: Jag har ingen aning om hur man stickar. Jag har kunnat det en gång i tiden men det var läääänge sedan. Så jag gick in på youtube och hittade lite stickvideos "how to knit". (allt finns på youtube och google...) Jag började göra som den i videon men fick till slut damp då det inte gick som jag ville. Neee... nu känns det inte alls lika mysigt att sticka längre, snarare ångestframkallande. Varför ville jag sticka för? Jag vet inte... ..............
På andra sidan gatan är det någon som har satt upp ett meddelande i fönstret. Det är lite sött tycker jag...
Frågan är vad de/den menar med det. Jag fick värsta bilden av att det var ett par som har bråkat och nu vill den ena försonats och sätter alltså upp ett meddelande på rutan. Eller så kasnke det bara är någonting som paret gör. De kanske är ett sådant där gulligt par som sätter upp små kärleksdikter på kylskåpet? Eller så är det inte ett par, bara ett par estetiska ungdomar som gillar att beröra världen. Ungefär som de som stickade grejjer och satte upp på lyktstolpar? Jag vet verkligen inte. Vad tror ni?
Den här låten! Jag kan inte sluta le när jag hör den och musikvideon de har gjort till den gör mig bara ännu mer full i skratt. Den här låten är verkligen den sötaste låten jag har hört den här månaden och den går ständigt på repeat på spotify. Mys på den!
Nu har jag precis kommit hem från dansen. Jag har köpt lite (observera LITE: Bara för 13 kr!) naturgodis som jag precis har ätit upp och så har jag ju en chockladkaka, marabou helnöt, kvar också. Men den sparar jag till efter maten. Det blir lasange. ÅÅÅHH VAD LIVET ÄR HÄRLIGT!
Idag SKA jag faktiskt plugga. Jag ska göra klart ett utkast till polskan och så ska jag plugga text till IV-valsteatern. Det blir naaajs, när man är klar, för då har man en chokladkaka!
Det här kortet är taget i slutet på ettan! ETTAN! Fatta! Det känns ju som igår!
Jag såg precis att Foki kommer till Norrköping den 20:e november. Då blir det high heals party på OTTEN. (Man får ett par klackskor från Nelly när man kommer in) LÄTT ATT JAG SKA GÅ, tänkte jag. Jag är ju 18 då liksom. Sen ser jag att åldersgränsen är på 21. FAIL, man är fortfarande omyndig på vissa plan efter att man fyllt 18. Det har jag inte ens tänkt på... Ungefär såhär skulle nog skorna jag valt sett ut.
Idag gick jag på massage och det var sjukt skönt. Jag är dock fortfarande spänd, så grabbarna i skolan är inte befriade ännu ;) SHIT, vad gör jag när jag inte går på gymnasiet längre? Pojkvän? Men tänk om HAN är DÅLIG då!?!? Hmm.. det tåls att tänka på...
By the way så hade vi dansrep idag med paren. Jag och Joel utgör ju det perfekta dansparet. Allvarligt. Han är stark och kan lyftet och jag .... eehhh.... står där och ser snygg ut?
Men så blev det inte alls... Istället gick jag tillsammans med Melanie och Alice och fikade på fräcka frökens. Där satt vi från kl 14-15 till kl 19 någon gång. Fast det behövdes. Nu har jag köpt hem lite flingor som jag ska ha till frukost imorgon. MUMS! Fast jag tar nog lite nu också, jag kan inte hålla mig! MUMS! ÅÅÅÅH ASSÅ JAG DÖÖÖR!!!!!!!!!!!! DET ÄR SÅ FRUKTANSVÄRT GOTT!
Vad skönt. Maria Helleblad svarade på mailet och vi ska ha möte imorgon. Jag som fick panik i gårkväll att det kanske hade blivit för sent påtänkt. Men nu är det ju klart. Imorgon kl 14.00 Underbart! " Mamma... pappa... jag tror aldrig jag har varit såhär lycklig i hela mitt liv..." - Glenn-Anders -08
Idag ska jag nog börja plugga lite, det är ju trots allt måndag!
Den här låten alltså! Let's start to get it going Lost myself just thinking 'Bout the two of us From each other drinking Begin with the lips Fingertip and kissing Turn me inside out That I do my best for you
När jag ser mig i spegeln är jag nöjd. Det tycker jag att man får vara faktiskt. Däremot så blir jag besviken när jag ser mig på foton. Varför ser jag inte likadan ut?
Här är klänningen som jag köpte igår, med hjälp av Miri!
(Jag vet, fail med strumpor... men hehe... Det är ju höst nu och golvet är kallt.)
Den började med att jag vaknade kl halv tolv. (På dagen alltså.) Efter detta gick jag upp och åt frukost och satte mig för att lyssna på "teatchers argumet" på datorn. Sedan gick jag och mamma ner på stan för att kolla lite festtoppar och det slutade med att mamma köpte en tröja och ett par jeans åt mig, som jag inte kommer kunna ha på mig förrän om 20 dagar. För de kläderna kommer nämligen bli min födelsedagspresent... typiskt...
Jag hittade även en jättefin festklänning/topp på carlings. Miri har 30% rabatt där så jag ringde till henne och hon fick tillsammans med min mamma låtsas att hon köpte det till sig. För jag får ju inte använda mig av hennes rabatt. Hehe sneaky! Efter detta gick både jag och Miri på stan ett tag och gick sedan hem till mig för att kolla på en romantisk tjejfilm. Detta fick även Emilia att lockas hit, och tillsammans bestämde vi oss för att se Love Actually. ÅH!!!!!!!!!
(En parentes: Så här ser mitt hår ut när jag, dagen efter en fest, har vaknat och borstat ut alla tovor. EN KATASTROF! Jag hade fläta hela dagen...)
Artists are special. Det kommer inte bli svårt att tänka så. Jag tycker nog redan det. Jag blev så stolt över ettorna när jag gick på deras familjekonsert i går. Det är kanske lite dumt, men på något märkligt sätt så har jag bildat någon slags skyddarinstinkt över dem, speciellt de som är i samma mukogrupp eller de som jag har pratat mycket med. Åh vad jag ville att allt skulle låta bra, och åh vad jag blev stolt när det gjorde det!
Igår hade vi även Bamu-uppspel. Vi klädde ut oss till häxor, troll, spöken och vampyrer och sjöng och berättade sagor för dem. Efteråt fick de godis och jag tänkte att jag kommer verkligen tycka att det blir kul att undervisa dem om två veckor. Barn är ju så himla underbara!
Den första meningen i kursivt: Det är miss Bell. Det är jag. Jag kommer att spela danslärare i musikalen "Fame" i vår. Jag tror inte riktigt att jag har fattat det ännu. Det känns ganska overkligt.
Igår var en toppendag helt enkelt och den avslutades med fest i Lindö! Så puss på den! Fredag den 23:e Oktober. (21 dagar innan jag fyller 18)
Idag när jag gick till skolan så kändes det som att en man förföljde mig. Jag vet inte varför... Han gick om mig och gick framför, men han tittade hela tiden i skyltfönster... Jag kände mig iaktagen. Sen när jag skulle hem så dök samma man upp igen. Då var det exakt samma känsla. Jag kände mig iaktagen...
Min största rädsla har alltid varit att bli våldtagen eller bortförd. Men faktum är att jag under hela trean inte har känt någon riktigt rädsla när jag gått hem på kvällarna. Det har bara varit som vanligt. Det var bara Idag som jag fick en sådan där obehagskänsla. Det var riktigt läskigt faktiskt... Kanske var det bara jag som inbillade mig? Kanske är det mörkret? Allt blir ju mycket läskigare när det är mörkt..
Jag måste berätta en sjuk sak som hände i somras: Jag skulle möta Melanie och Alice vid vasaparken och som vanligt gick jag min vanliga väg genom stadens skumma gator. Då, helt plötsligt, hördes det en knackning på en ruta på fjärde våningen i ett bostadshus. Jag tittar upp och får se en snopp. Jag skojjar inte. Det var alltså en man som hade tagit av sig byxorna, knackat på rutan och visat upp "sina behag"... LIKSOM VA? Jag låtsades att jag inte såg och gick vidare, fastän jag blev ganska chockad. Några dagar senare får jag se att fönstret är trasigt, det hade antagligen varit någon som hade kastat en sten mot glaset efter att den hade råkat ut för samma sak som jag... Norrköping är en knasig stad! Det bara tog stopp. Precis innan jag skulle upp tog det bara stopp i hjärnan och jag fick världens ångest. Jag bara satt där och tänkte, "Nej, hur ska det här gå? Varför just nu?" Jag var bra på att spela i alla fall. Många såg inte alls att jag var obekväm och kände mig usel. Det är ju bra. Man ska vara bra på att spela, spela teater och se glad ut.
Nu är den beställd. Klappat och klart, och jag måste säga att jag är jättepirrig! Fatta liksom, snart står vi där! Springer ut. AAAHHHH!!!!!!!!!!!!
Jag vill inte ens tänka på det, det är så stort. Vi lämnar alla varandra och flyttar till olika ställen. Lämnar det vi har byggt upp. Åh, vad jag kommer att sakna min klass. MEN ÅÅÅH VAD KUL VI KOMMER ATT HA INNAN DESS!!!!!!!
Undrar om man kan påverka andras drömmar. Att man med tankekraft skulle kunna få någon att drömma om en. Jag kan påverka mina drömmar i alla fall. Jag drömmer vad jag vill varje natt. Det känns skönt, där har jag lite kontroll. Kontroll som jag aldrig kommer att ha i livet. För det är svårt när man känner sig liten fastän man ska vara störst. Jag är inte störst, inte här inne.
Idag innan jag skulle iväg till dansen så underhöll jag och miri oss med att göra en Quiz på Facebook. Det gick förvånansvärt bra, men det tog TID! Jag fick till slut springa iväg till dansen för att komma i tid. Jag var typ redan uppvärmd när jag kom dit och då kände jag hur jag inte orkade mer. Vi hade redan haft dansrep på körtimman idag så min energi var redan slut, men jag gjorde mitt bästa.
Det känns som att mitt liv i nuläget mest bara består av dans, sång och teater. Imorgon kommer jag att ha teater, på onsdag är det ensembleuppspel och dansrep kl 17-19, på torsdag är det Brahms-konsert i De Geer-hallen och på fredag är det - 1. Bamu-uppspel 2. Vi får veta rollerna till musikalen 3. Dansrep 4. Ettornas familjekonsert 5. FET FEST I LINDÖ!!!!!
Efter detta är det ÄNTLIGEN höstlov. Fast jag vet inte om jag vill ha höstlov, tiden får gärna gå långsammare. För ju snabbare tiden går desto snabbare kommer dagen då jag måste säga hejdå till klassen. Jag vill inte att den dagen ska komma.
PS. Det är bara 25 dagar kvar tills jag fyller 18 idag!
Imorse när jag vaknade så kändes det tugnt i hela kroppen att stiga upp. Drömmen var så sjukt bra och den här dagen kommer bara att innebära plugg. Hur mycket jag än försökte att somna om så gick det inte, jag var klarvaken.
John Mayer... Han och Alexandra skulle passa bra ihop. Rent utseendemässigt. Fatta vad fint det skulle vara om de två strosade omkring på norrköpings gator, hand i hand.
Vi såg Mr and Mrs Smith, slutet på Idol och åt en massa chips och sådant. Fett mys var det! När alla hade gått och bara jag och Linnéa var kvar så hände en rätt jobbig sak dock. Jag fick en allergisk reaktion i mitt öga och det bara svullnade upp. Är det någon som har sett Hitch? Så som hans svullnad var det... hrm.. nästan...
I alla fall, katter är underbara varelser, och jag hade till och med en när jag var liten, men de kan göra mig så FUL att det går inte. Näsan och ögonen blir röda och svullnar upp, jag ser ut som Rudolf på julafton! Det är INTE en trevlig syn. Linnéa kommer antagligen att få gå på terapi på livstid för det som hände ikväll och jag vill bara säga förlåt... Det var verkligen inte meningen att du skulle få se det där ikväll. Jag är ledsen och jag beklagar sorgen av ditt normala liv.
Detta är jag nu. En annan grej med allergin är att det gör så att jag byter hårfärg, sjukt skumt! :O
Nu sitter jag här och äter choklad. Underbar choklad! Lidl-choklad från i, kan det ha varit söndags? Jag tyckte att jag förtjänade det, för idag har jag varit duktig.
Dagen började med att jag steg upp kl halv sju för att hinna plugga till Religionsprovet. Sedan gjorde jag provet med glädje, för det som kom med var det jag hade pluggat på. Efter det gick jag och övade sång. Det var sjukt härligt att bara sjunga och gå in i en roll. Sedan var det MUKO, då skulle jag visa vad jag hade övat på hela dagen. Efter det var det ensemble och vi gjorde oss redo för ensembleuppspelet nästa vecka. (Sen var det musikhistoria, men då presterar man ju inte direkt så mycket)
När jag kom hem åt jag köttfärsås med ris och mango chutney. (Jag vet, sjukt konstig kombination, men jag kände mig lite påhittig och det smakade ju inte äckligt...) Jag zappade förut över till barnkanalen och fastnade framför REA, ett program som gick jättemycket när jag var liten och tydligen håller de fortfarande på med det. Det dåliga nu är bara att barnen är så himla dryga. De tror att de är något typ och när de intervjuar folk så är de verkligen arroganta. NEJ, annat var det på MIN TID!
Jaja, nu har jag sagt allt jag ville säga. Nu ska jag plugga... Åh, dessa eviga läxor!
Haha Reas låt. Hahahaha ÄLSKAR HÖJNINGEN I SLUTET!
Igår var jag och Emilusian på bio. Vi såg the ugly truth och jag måste säga att den var sjuuukt bra. Det sköna med filmen var att allt som jag var tvungen att göra, allt som stressade mig och som jag har tänkt på bara försvann. Under hela filmen tänkte jag inte alls på vardagen och det är ett BRA BETYG. Jag brukar nämligen ha den vanan att bara sluta titta och börja drömma mig bort när jag ser på filmer som inte intresserar mig. Jag måste även säga att JAG, som inte brukar GAPSKRATTA direkt när jag ser på filmer, började skratta helt spontant och okonstlat en massa gånger under filmen. Jag rekomenderar den, och det är nästan så att jag skulle vilja se den igen... om inte på bio så på dvd. Det är nästan så att jag köper den när den kommer ut. Skumt va? Jag vet inte om det bara var då eller om den alltid är så bra, men jag gillade den i alla fall. Så. Här ska ni få en trailer så att ni förstår vad jag pratar om!
Jag kommer ihåg när jag hoppade på K-brunnar. Jag kommer ihåg när jag hela tiden läste två horoskop varje dag. Jag kommer ihåg att jag skrev ner bokstäver i mina skrivböcker på lektionerna, men suddade ut dem. Det var hemligt. Jag kunde rita blommor över bokstäverna ibland så att de inte syntes för andra. Jag ritade hjärtan hela tiden. Om jag blev klar med ett prov lite för tidigt kunde jag sitta och bara drömma de resterande 15 minuterna. Jag hade åtminstone lite rouge på kinderna varje dag. Det syntes inte men det fick mig att känna mig värdig. Det var viktigt att vara värdig, för jag rodnade hela tiden. Jag var nog ganska blyg i ettan. Vågade inte ta för mig riktigt, och när jag väl gjorde det så rodnade jag igen. Jag blir så nostalgisk. Jag vill inte tillbaka. Däremot vill jag gå tillbaka i tiden och krama om den lilla flickan och säga att allt ordnar sig. Det är så läskigt, för när jag ser tillbaka på mig själv så ser jag någon annan. Jag ser henne...
Idag hade jag en lektion. Jag slutade kl 20 över 9. Men det hindrade inte mig från att stanna på skolan tills över sex. Det är bara att inse. Jag har inget liv.
Jag har ingen aning om hur det gick till, jag övade lite, åt lite taccopytt och diskuterade, masserade, blev masserad, brottades, pratade med Perks barn, fick asångest, skrattade, slogs med kuddar, halvsov, skrattade, skrattade och skrattade.
Jag måste nämna att Perks barn är så sjukt söta. Jag bjöd Malte på en plätt, det fick inte vara mjölk i plätten för han är laktosintolerant. Sen fick jag för mig att det kanske var mjölk i plätten ändå och fick as-ångest. Asså verkligen, det var helt sjukt vad rädd jag blev, jag kommer inte ihåg när jag blev sådär rädd. Det var lite roligt för nu fick jag mig en försmak på hur jag kommer att vara som mamma. Helt virrig och rädd för allt! Fatta liksom när mitt barn kommer bli sjukt för första gången, haha jag kommer ju bli helt hyper och springa till doktorn på direkten för minsta lilla.
Är det någon skillnad ens? Shit, jaa... det är ju inte ens samma person!
Jag tittar på the Voice varje vardagmorgon innan jag ska till skolan. Och jag har nu kommit på att jag faktiskt har börjat bli lite småkär i Jakob. Han är liksom så himla bra! En sådan man ska jag ha när jag gifter mig, jag menar han är ju perfekt. Inteligent, men inte besservissig för det Rolig, men inte överdrivet Familjefar som dessutom tar hand om sin lilla hund. Dessutom är han Fisk. Perfekt för mig.
Så nu kollar jag upp lite fakta om honom... 1971 - 20 år äldre XD Bra jobbat Lena.
Okejdå... han är ju inte snygg direkt, men... assåååå. Det kanske inte är allt, eller?
Plötsligt blir knackningen starkare och nu kunde de inte hejda sig längre. En flicka gick fram till dörren och öppnade. "Neeej" skrek alla. Men det var redan försent. In genom dörren kom Björn Forssell in med bister uppsyn. "Jaha, hur var det här då?" säger Björn. "Eh, bra" svarar pojkarna i salen. Det var dagen det hände.
Det bästa med hösten är nog att elementet på toaletten blir varmt, så att man kan luta sig mot det när man borstar tänderna.
Det sämsta med hösten är att man blir förkyld och då kan man inte sjunga. Jag kom att tänka på en sak... Jag snyter mig med öppen mun. Är det någon annan som gör det? För grejjen är ju att man liksom får in snor i munnen när man har snytit sig (ibland) då. Det har jag betraktat som helt normalt, fast det kanske inte är det?
Lite äckligt ämne jag vet, men jag var bara tvungen att fråga...
När man tittar på bilder på folk som är menade för varandra. Som liksom passar. Då blir man sådär... behövande. det är ju mörkt nu ju. tända ljus är en sak, men att inte ha någon speciell att dela det med... eller att gå på promenad. det kan vara härligt ensam, som igår. Men inte alltid.
Se på dem. de vackra. de passar. det är då man blir sådär inte deprimerad, åh nej. Jag är glad. Det är jag alltid. Men ibland skulle man bara vilja testa. för en dag. se om det funkar
Av allt jag hade att göra i helgen har jag gjort detta:
GEMU - skriva körarr, rytmer, blä, och bla och en massa annat.
Svenska - Läsa fröken Julie, skriva en deposition om valfri text.
Sång - MUKO-sång, kolla upp sånger från nya böcker, öva Jazzsång och öva ensemble.
Teater - Öva text till lilla teatern, öva text till IV-valet, skriva loggbok om IV-valet.
Äsh, jag tycker det är ganska lyckat ändå... Jag har faktiskt börjat på körarret också.
Det sjuka med pluggandet var dock att jag hamnade vid facebook ett antal gånger och jag fattar inte hur det gick till. Jag kan inte minnas hur det gick till. Det var som en minneslucka och sedan. . . . . . . Fejsan! :O
Efter skolan gick MLA hem till Alice för att öva inför kvällens spelning på La Uva. När jag kommer hem möts jag av min mamma som säger att fernando (la Uva's maffiaboss) har ringt och undrat var vi håller hus. Enligt honom borde vi ha setts kl 4 för att repa men det hade INTE vi fått nån upplysning om alls. Klockan var nu halv sex och han sade att vi skulle komma så snabbt som möjlig. Han var stressad, stackarn. När jag väl kom dit så var han inte där utan i söderköping och hämtade utrustning, när han väl kom tillbaka fanns det inte nog med mikrofonsladdar och jag och Alice springer iväg till kristinaskolan för att kolla om det är öppet så att man kanske kunde ha lånat någonting därifrån. Efter mycket om, men och samtal till olika personer så visar det sig att vi inte behövde fler sladdar för han hade hittat allt vi behövde... Eller nästan i alla fall. Alice fick nöja sig med att inte sjunga ikväll, vilket ändå passade bra eftersom hon var sjuk.
Själva spelningen gick bättre och bättre. I slutet rockade vi loss totalt och improviserade nästan alla slut. Nu har jag ont i halsen. APONT! Men det går nog över efter lite te och sömn. Godnatt!
Jag borde plugga text men jag VET att det kommer inte gå in i min hjärna i alla fall. Idag borde vi ha haft studiedag men istället fick ES3c pallra sig upp i kylan för att dansa planera inför SON-projektet. Vi kom sjukt långt idag och det känns som att vi behövde verkligen den här heldagen för att komma fram till detta. Vi är sjukt bra!
Efter att vi slutat gick jag och M till A för repa inför imorgon och nog har vi repat alltid. Från halv fyra till kl sju. Imorgon har alla utom arrangörerna sovmorgon så jag har bara en lektion imorgon. BAMU kl 10! WHOOP! Jag hinner nog öva text då istället :)
Det här kortet är taget i slutet på ettan! ETTAN! Fatta! Det känns ju som igår!
Ungefär såhär skulle nog skorna jag valt sett ut.
MUMS!
Såhär måste jag ha sett ut under minnesluckan...
