Bittert
Jag sprang till spårvagnen med min rullresväska bakom mig.
Jag måste ju hinna med bussen till Norrköping.
Olyckligtvis så slirar väskans hjul i spårvagnsspåren och väskan trillar omkull.
Den måste ha kommit emot en kvinna som går precis bredvid för när jag vänder mig om så står hon surt och stirrar på mig, i vilket hon argt utbrister;
- va faaaaan!
Min första tanke var, hon måste ju ha toretts syndrom eller nåt. Men sen tänkte jag efter, hon kan ju faktiskt bara ha haft en dålig dag och hon måste ha undgått det fina vädret!
Hoppas att hon lägger märke till solen snart. För hennes skull...
