jordgubbslena

Igår körde jag bil, ensam, på sjukt dåligt väglag.
Men det var kul, jag satt i bilen och sjöng högt för mig själv medan jag försökte se folk utan reflexer i mörkret och inte slira.

Jag tänker på våren och sommaren och längtar.
Det är lite stört för jag ser hur jag springer över gatan på järntorget i blommig klänning.
Skrattandes, med Ida i armkrok. Det går i slowmotion.
Varför skrattar vi?
Det får vi se då...