jordgubbslena

Jag kan inte sitta still
Det kryper i kroppen
Jag vet, jag tar alltid ut allting i förväg.
Men det kanske behövs, så jag inte får en chock senare... om det skulle hända.
Jag vill verkligen dit.
Och att snubbla på målsnöret gör ont.
Verkligen ont!
Jag kan inte fatta att jag är så nära nu, men ändå SÅÅÅÅ LÅNGT BORT!
Och vad händer om jag faktiskt skulle komma in?
Ska jag lämna allt det jag börjat planera?
Ska jag bara riva allt?
Hoppa utför stupet i hopp om att jag landar säkert?
Vad skulle vara bäst för mig?
Jag vet inte...