Ingen märkte ändå typ
Jag och Melanie har börjat skriva på en barnsång till BAMUN om häxor.
De små pojkarna i ettan tyckte dock att den var, jag citerar, "gay".
Men det är väl DET vi vill att våra barn ska bli nu för tiden? Det är ju bara att acceptera!
Efter skolan gick jag till teatern och träffade för första gången de jag ska spela med.
Sjukt roligt.
Det kändes dock lite spänt eftersom jag inte känner någon sedan tidigare och alla andra verkade redan känna varandra. Då blir jag blyg. Man vågar ju inte riktigt visa allt man är då. För tänk om de inte tycker om mig.
Det var skönt att en tjej från teaterklassen i trean, som jag ska göra musikal med sen, är med. Det kändes skönt att ändå ha en liten plattform som man kan hoppa över på. Jag kan inte riktigt beskriva det... Men det var bra!