jordgubbslena

står jag framför spegeln och sjunger.
17 år, 17 år i staden, där jag växte upp och så. Märker du hur fort det går?

Jaa... jag märker hur fort det går.
Jag har under föregående vecka haft mitt sista nationella skriftliga prov.
Nu är det över för den här terminen och det känns som att resten av alla uppgifter bara behöver göras och lämnas in. Det är inte lika jobbigt längre. Nu är det över.

Imorse när jag vaknade så kändes det som sommar. Jag gick upp och satte mig framför TV:n och blev nästan förvånad då jag upptäckte att sommarlovsmorgon inte gick på TV.
Solen sken, solen skiner fortfarande. Nu är klockan halv sju och solen skiner fortfarande.
Kan du förstå?!?! Det är ju helt underbart!

Snart ska jag bege mig till Alice för att se på melodifestivalen. Jag tror det i alla fall, jooo vi bestämde det.
Spontanitet is the grej!
Speciellt när man är bästa vän med en vädur.

Tjingelling!