jordgubbslena

Nu börjar jag glida in i mig själv igen. Tack och lov.
Jag tror att det är för att vi inte har haft någon teater på ett tag, och faktumet att jag inte har läst så mycket böcker på senaste tiden kan nog också bidra lite.
Hur som hellst så börjar jag bli mig själv igen och det är megaskönt!

Jag tror på öppen kommunikation. Jag har hört att det ska vara bra, och det känns bra. Upp med allt på bordet bara.
Men vad har jag att bidra med?
Det händer inte så mycket i mitt liv längre, i alla fall inget som jag kan finna av vikt att slänga upp på bordet.
Galna tankar och galen hjärna men tvinga andra kan jag göra och det är det som krävs av ett förhållande.
Säg vad du tycker, för jag behöver dig