jordgubbslena

Igår sjöng MLA på ett bröllop även fast vi var i ganska dåligt tillstånd.
Jag var sjuk, Melanie hade ont i halsen och Alice var trött.
Vi spelade i alla fall två låtar på bröllopet och i en timme på efterfesten.

Efterfesten ägde rum i en ganska liten lokal fullsmockad med folk och vi tänkte, okej... det här kan nog gå.
När vi kom dit fick vi dock reda på att det inte fanns några mikrofoner alls.
Vi var alltså tvugna att överrösta alla gäster med våra två ganska slitna röster och vår akustiska gitarr.
Tydligen gick det bra, för efteråt fick jag reda på att gästerna på bröllopet hade gratulerat MIN MAMMA (som skjutsade oss) för att hon har en sådan begåvad dotter med vänner.

Vi fick dessutom presenter för att ha ställt upp (utöver den riktiga betalningen) i presenten ingick:
En hårmask
En duschkräm
Ett doftljus i samma doft som duschkrämen.


Det roliga med presenterna var att även om de bara blev tilldelade slumpvis så fick vi alla det som passade oss bäst.
Melanie fick Harmoni.
Jag fick Passion. (som luktade granatäpple dessutom)
och Alice fick Energi.

Nu är jag dock ganska rädd, för jag är helt och hållet hes. Jag kan inte prata och är jätterädd för att det är farligt för halsen. De som känner mig (bl.a. Bertil) vet att jag är jätterädd om min hals och vill undvika att anstränga den för varje pris om jag kan. Igår gick det dock inte. Jag kände brudparet och det går inte att dra sig ur sådär ur sista stund heller.

Idag när jag steg upp så satte jag på mig min mammas snygga halsduks-schal och märkte att jag skulle passa väldigt bra i kort hår.
Kolla bara:



Vad gör man inte för kärleken?