jordgubbslena

Den låten kan få mig att tänka efter lite.
Man ska vara mot andra så som man vill att andra ska vara mot en själv.
Det är ju lätt att klandra andra, men klandrar man sig själv?
Man kan klandra sig själv för saker som man gör mot andra, men ska de ha rätten att klandra?
När jag redan klandrar mig själv. Klandra klandra klandra... Om man säger det tillräckligt många gånger så slutar ordet att betyda något. Det är kanske bra?
Då slipper man alla fördomar och missförstånd... Fast det gör vi inte, männsikor är olika och tycker att olika saker är viktiga i livet. Det handlar bara om förståelse. Utan den är vi inget.
Och saker kan ändras, ibland slutar man förstå varandra, ibland glider man bort ifrån varandra. Det kanske är ödet?