jordgubbslena

Jag har varit sjuk nu ett tag och märkte i min feberyra att jag har vuxit upp.
Jag menar nu har jag inte mamma till hands längre.
Jag måste koka mitt eget te och laga mat även fast jag inte är hungrig bara för att jag vet att man måste äta även fast man inte känner för det.
Jag måste tvätta även fast jag har feber och jag gör jättedumma mistag som att tvätta en stickad tröja i 95 grader.
För första gången i mitt liv bor jag inte längre hemma.
Och jag kommer aldrig att göra det igen heller.
Det kommer inte vara på samma sätt i alla fall, och det gör ganska ont.
Fast det är ju en del av livet... att växa upp.